Orientering är en stor sport i Sverige. Förutom det faktum att orientering ingår i läroplanen för ämnet idrott och hälsa i skolan, vilket betyder att de flesta svenskar har kommit i kontakt med sporten någon gång, finns det tre riksidrottsgymnasium inom orientering, och ungefär tio lokala och regionala gymnasium som erbjuder orientering som inriktning. Dessutom kan man på flera svenska högskolor och universitet studera elitidrottsprofiler, där bland annat orientering ingår.
Förutom att orientering på detta sätt finns integrerat i Sveriges skolsystem, finns det också runt 500 orienteringsklubbar i landet, där utövare av sporten tränar orientering varje dag. Sporten är således väl etablerad, och alla föreningar samlas kring Svenska Orienteringsförbundet, som i sin tur är anslutet till Riksidrottsförbundet.
Att orienteringen har en så stark ställning i Sverige är inte konstigt om man dels beaktar det nära förhållande som många svenskar har till skog och mark, dels den långa historia som sporten har i vårt land. Den första tävlingen i orientering hölls nämligen redan år 1893; deltagarna var då officerare vid Stockholmsgarnisonen, och den anordnades i samband med garnisonens årliga idrottsspel. Åtta år senare hölls den första tävlingen för civila i Sverige, som anordnades av Sundbybergs IK år 1901.
Det dröjde dock ända till år 1935 innan det första svenska mästerskapet arrangerades. Mästerskapet hölls i Skinnskatteberg. Innan dess hade dock sporten genomgått en annan viktig milstolpe, då kvinnor tilläts tävla för första gången år 1925. Efter att de svenska mästerskapen hade hållits dröjde det inte länge innan Svenska Orienteringsförbundet bildades, den 6 januari 1938.
Sveriges starka ställning inom sporten märks inte minst på resultaten vid internationella tävlingar, där svenskar tillhör en av de nationaliteter med flest framgångsrika orienterare. Med Sverige i toppen hittar man också Schweiz, Danmark och Norge.
Något som förenar alla orienterare över hela världen, oavsett i vilket land de är aktiva, är att nöden inte har någon lag. Få är sannolikt de orienterare som aldrig har uträttat sina behov i naturen. Om man kan undvika det är det dock till allas fördel, särskilt vid större orienteringsevenemang. Därför gäller det att vid sådana tillfällen ha tillräckligt med faciliteter och badrumsmöbler för alla nödiga orienterare.